Tänker just nu på guden ATLAS som enligt den grekiska mytologin bär världen på sina axlar. Känslan som han har när han tar spjärn med sina ben för att upprätthålla världen. Hur ibland det kan kännas som om det är för mycket, men envist står kvar för mänskligheten.

Han ger aldrig upp, han står kvar no matter what.

Ungefär så känns det för mig just nu. Mycket i huvudet, försöker sortera bort mycket och ordna till det. Känns som om man inte riktigt kan slappna av.

Men efter helgen, så har jag lite mindre grejer att ta hand om. Förhoppningsvis blir det lite lättare då.

/Ghost

En fråga som en före detta kollega ställde mig genom telefon idag.

"Kan man hata sitt liv?"

Det är självklart att man kan hata sitt liv, var mitt svar. Det är allas rätt att hata sitt liv om man vill göra det. Men jag tycker att man skall ställa sig frågan: VILL jag hata mitt liv?

Det finns de som skyller på att saker och ting är förutbestämda och att vad man än gör, så får man skit tillbaks. man får problem inom familjen, med vänner, jobbet... ja allt.

Om man går omkring och tror på det och tänker så hela tiden, så ja, då kommer det att bli ett skitliv.

Negativa saker händer, det går inte att hindra. men de tär även upptill dig som person att låta detta dra ner dig och se bara fel, eller så väljer du att hitta en lösning på det och gör ditt liv rikare!

"Det finns inga problem utan lösningar".

"Det finns alltid lösningar, det gäller bara att hitta dom!"

Det är meningar som jag alltid lever efter. ALLT går att lösa, sen kanske man inte alltid gillar lösningen, men ibland är man tvungen att göra saker som man inte gillar för att lösa problemet.

Själv, har jag varit med om mycket i mitt liv som skulle kunna få vem som helst att börja tänka negativt om livet. Man har varit med om saker som till och med skulle kunna få vissa människor att ge upp.

Men om det är något som är fegt i denna värld är de som ger upp och väljer att fly från problem genom att ta den "enkla vägen". Till och med de som "hotar" att göra det är fega, för ded söker bara uppmärksamhet!

Däremot, de som väljer att kämpa för sitt liv. DE är de som skall hyllas för de hjältar de egentligen är! De är en inspiration för de som kanske känner att de inte riktigt orkar, och det är även de som får min beundran.

Jag gör mitt bästa för att ALDRIG ge upp. JAG vill vara en sådan inspirerande person och hjälpa de som kan behöva min hjälp. Tyvärr, så finns ju dock de som inte vill bli hjälpta. Eller de som är så trångsynta att det enda de ser är de problem de har, med arbetet, vänner, familj, skolor, kroppen, håret... ja u name it. Att vad man än säger, så kan de aldrig se det de verkligen är; Underbara, vackra och starka människor, som är värda att må bra!

Livet är vad du gör det till! Så se till att göra något bra utav det!

Det finns ett par visa ord som Abraham Lincoln sa en gång:

" And in the end, it's not the years in your life that count. It's the life in your years."

Jag har till och med funderat på att tattuera in dom. För de stämmer perfekt med min syn på livet!

Så tänk på det därute! Livet ÄR värd att leva, men det är bara du som kan göra det värt det!

/Ghost

Jag var på möte idag i Göteborg med alla butikschefer i regionen. Vår RC visade siffror och vad som fokusering skulle vara framåt.

Han berättar en liten historia och visar sedan en film som är sammanknippad med den.

Historiens mening är ganska enkel. Om man verkligen vill, om man verkligen har viljan att lyckas, så kan man kyckas med allt. Det handlar om att man måste tro på sig själv, och vara säker på sig själv.

HISTORIEN

Sonen frågar sin pappa en dag om inte de kunde göra en maraton tillsammans. Pappa sa ok.

Efter en tid frågar sonen sin pappa en gång till om inte de kunde göra en maraton tillsammans. Pappa svarar ok igen.

Tiden går, pappan blir runt 60+ och sonen säger att han skulle vilja göra en "Ironman" (3.9Km simning, 180 km cykling och 42.2 km maraton) tillsammans med honom. Pappan säger ok...

Ordet som förklara allt: CAN=Kan

/Ghost