Ja, då har man gått på det igen.

Att träna är idag många gånger ett sätt för att bygga upp kroppen, och vad jag har märkt ibland ett sätt att hävda sig mot sina medmänniskor.

"Så vad skall du göra idag då?"

"Nä, jag skall träna sen, men jag skall ta det lite lugnt. Lyfte lite mycket sist och jag har lite ont i armen." ... eller dylikt.

Man hör vilka som är rutinerade träningsmänniskor (finns det ett sådant ord?) och vilka som inte är det. De som tränar mycket och håller alltid igång stannar för det mesta vid "skall träna sen", medans de som inte är rutinerade lägger alltid till att de skall "ta det lugnt" för att man har "lyft lite mycket" eller något liknande. alltså de har något som man alltid skyller på.

Det var lite av ETT ANTAL sådan samtal man hörde under gårdagen när man för första gången på över ett halvår tar dom omotiverade stegen in i gymmet i stan.

Nästa fråga är automatiskt, är jag likadan? Förmodligen så är jag det, även om jag inte kan minnas att jag brukar skylla på något, utan kör för fulla muggar när jag tränar.

Vaknade idag med lite stel kropp. Det tar ju ett tag för kroppen att "ställa om sig" från lat mode till tränings mode. Och ju mer dagen fortlider och kvällen närmar sig, så vet man att kroppen kommer att skrika mer och mer av den pina som brukar komma när man har tränat efter ett större uppehåll.

Egentligen, vad konstigt, eller kanske inte... Men vad synd att det är så att, det tar ett bra tag/tid att bygga upp en kropp, men det tar f*n i mig inte lång tid för kroppen att "förfalla" från det.

Du tränar i månader för att gå ner i vikt, samt bygga upp muskler istället för fettet. men slutar du att träna, så är allting tillbaka på några veckor, ibland dagar. Rätt så orättvist tycker jag!!

Att träna är inte något som jag tycker om att göra. Visst är det skönt efteråt när man går därifrån att det är gjort. men det är ju inte för att jag känner att detta gjorde mig nytta, utan mer för att det är över för denna dag.

Från jobbet till gymmet kan det inte vara mer än 200 meter, men under den vägen jag går kommer jag på 1000 olika saker som gör att jag inte skall träna. Tur man har en bättre självdisciplin, annars hade det varit kört.

Men nu så...

Igår var det dagen D. Jag tränade och idag känns det i kroppen. Klockan är snart 13:00 och den omtalade "träningsvärken" har börjat att visa sig.

Den smyger på sig sakta, men säkert. Man "ojar" sig när man böjer sig ned som en gammal gubbe, och man känner hur musklerna skriker när man lyfter lådor.

Hahaha... Denna pina, denna ljuvliga pina....

/Ghost

 

Krrristina

29 februari 2008 15:29

*He He He* Visst är det ljuvligt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Laddning pågår... Man ser ett ljus i tunneln. Faktiskt så är det så att dagarna blir lättare och lättare att ta sig igenom. Efter att ha mått dåligt sedan Juli 2012, så har man bärjat se sig omkring och upptäckt en helt ny värld. En värld där man s...

Känslan när man ska hälsa på barnen och man får sitta och vänta utanför sitt fd hem för de har inte kommit hem än... Inget konstigt i det egentligen. Men det känns konstigt iaf. Man tittar på dörren man en gång haft nyckel till. Men man väntar i tr...

Idag är det bara en sån dag... Under hela helgen har det mer eller mindre varit tungt. Man har tänkt mycket och känt mycket. Man gjorde ett försök till att få upp humöret genom att gå ut på fredagen med kompisar, men gick hem igen efter ca 2 timm...

HURRA HURRA HURRA HURRA! Idag har vi firat 4 åringen! Hon blir så glad över allt hon får och visar det så extremt mycket. Alla gillar väl att få saker, men hon visar det verkligen! och idag när hon fick vara i centrum, då allas uppmärksamhet rikt...

Det var länge sedan man bloggade... När man tittar på gamla bloggningar här inser man att den bara har stått och tagit plats på en server... var den nu är. Men som med en gammal bok, så finns den iaf där och väntar. Väntar till den dag då jag beh...