FATTAR DU ATT JAG SKALL BLI PAPPA IGEN?!?!?!

Hahaha....

Ja, det kan faktiskt vara lite svårt att tro ibland. Man måste titta på sin frus mage för att bli påmind över att dagen D närmar sig. Dagen då man ännu en gång skall känna den glädjen som bara en nybliven Pappa kan känna.

Kvinnan känner självklart också stoltheten och glädjen över att bli mamma. Men man måste dock allt tänka på en sak. Hon har burit på barnet i nio månader. Haft möjligheten att känna barnet röra sig i stort sett varje dag, har känt hur det har sparkat, hur det har haft hicka...

Men pappan, han har bara kunnat känna utifrån, på magen. Och inte hela tiden. På det viset är ju faktiskt pappan utesluten från "det där speciella" som kvinnor får uppleva när de bär på ett barn.

Så när barnet är på väg ut, så kan det nog vara många gånger pappan som är  mer nervös, mer uppjagad än vad mamman är. Han kan ju inte veta HUR ont det gör, och på det viset känner han sig rätt maktlös.

Men om det är någon som är stolt, så är det han. Vänta bara när barnet och mamman kommer hem. Visst, mamman är faktiskt den som egentligen tar över den första tiden med, men en riktig far "tar för sig" av det goda med. Han går stolt med vagnen, det är som om man äger stan när man går. Man tycker att alla tittar på en (även om det kanske inte är så). När man träffar någon man känner vill man gärna visa upp sitt barn, och ja, vid det tillfället är det faktiskt HANS barn.

Det är en rolig grej faktiskt har man märkt. När man har träffat vänner som precis har blivit fädrar, så berättar de om förlossningen som om det är dom som har gjort allt.

"A, jag höll hennes hand hela tiden."" Ja, det var jobbigt värre att stå där och inte kunna göra något."

Och när det frågas om frugan, så är svaret ganska snabb.

"Jo, det gick väl bra. Lite kämpigt, men det klarar ju hon. Jo, som jag sa, jag tänkte ju då att jag..." Och så är han igång igen och berätta om SIN historia. Hahaha... Jag tror att alla pappor är likadana, tror faktiskt att mammorna också är sådana när de skall berätta om händelseförloppet.

Jag kan nog inte säga att jag är annorlunda. Nu minns jag inte hur jag var när min dotter, som nu skall fylla 12 år föddes. Men det skulle nog förvåna mig om inte jag var likadan.

Jag räknar dagarna. Varenda gång min mobil ringer så kollar jag vem det är. Jag bara väntar på den dagen då det står antingen "Hemmet" eller min frus namn och jag svarar och de magiska orden hörs från mobilens högtalare: "Jag tror det är dags nu älskling".

Herre min gud säger jag bara!! Står jag med en kund, så lär jag bara mer eller mindre säga HEJ DÅ, sen är jag borta på 2 röda!

Allt är klart utifall att. Min extra anställda är i standby, min ordinarie är också i standby. Min styvfar är i standby för att hämta min dotter om det är dags när hon är hos oss (Hon är hos oss varannan vecka). Allt är packat.

Tja, nu är det bara att vänta... och det sägs ju att inget är som väntans tider. =)

MEN JAG VILL INTE VÄNTA LÄNGRE!!

*ASG*

Men, tyvärr så får man inte alltid som man själv vill.

Barnet är beräknat till den 29:e Juni. Men vissa indikationer har föreslagit datumet 4:e Juli, så vad som blir rätt, det får vi se.

Nu är det dags för sängen.

Godnatt och sov gott... Vem vet, det kanske händer saker inatt... ;-)

/Ghost

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Laddning pågår... Man ser ett ljus i tunneln. Faktiskt så är det så att dagarna blir lättare och lättare att ta sig igenom. Efter att ha mått dåligt sedan Juli 2012, så har man bärjat se sig omkring och upptäckt en helt ny värld. En värld där man s...

Känslan när man ska hälsa på barnen och man får sitta och vänta utanför sitt fd hem för de har inte kommit hem än... Inget konstigt i det egentligen. Men det känns konstigt iaf. Man tittar på dörren man en gång haft nyckel till. Men man väntar i tr...

Idag är det bara en sån dag... Under hela helgen har det mer eller mindre varit tungt. Man har tänkt mycket och känt mycket. Man gjorde ett försök till att få upp humöret genom att gå ut på fredagen med kompisar, men gick hem igen efter ca 2 timm...

HURRA HURRA HURRA HURRA! Idag har vi firat 4 åringen! Hon blir så glad över allt hon får och visar det så extremt mycket. Alla gillar väl att få saker, men hon visar det verkligen! och idag när hon fick vara i centrum, då allas uppmärksamhet rikt...

Det var länge sedan man bloggade... När man tittar på gamla bloggningar här inser man att den bara har stått och tagit plats på en server... var den nu är. Men som med en gammal bok, så finns den iaf där och väntar. Väntar till den dag då jag beh...